Sådan här affärer kan vara hur bra som helst. Whitelines har patenterat en grymt smart funktion och sedan licensierar man ut rätten att använda funktionen och kunskapen kring sitt patent.  Det handlar om att använda vita linjer istället för svarta på skrivpapper. Produkten är ohyggligt smart och affärsmässigheten verkar finnas på plats också. I det här fallet har man licensierat ur sitt patent till KTH som använder tekniken för sina tentamenspapper. Vi ska titta närmare på varför licensiering som affärsmodell är mycket intressant.

Olika affärsmodeller för patent

Den uppenbara affärsmodellen när man har ett patent skulle för de flesta vara att trycka upp egna “patentskyddade” kollegieblock och skrivpapper i olika former, ringa runt till butiker, återförsäljare och grossister för att försöka få in sina produkter i deras sortiment. Problemen och riskerna hopar sig direkt; hur blir det med kvaliteten på produkterna, hur undviks prispress, hur säkerställs att återförsäljare och butiker överhuvudtaget visar upp och säljer produkterna. Affärsmodellen med egen kontrollerad tillverkning, marknadsföring, försäljning och distribution av “patentskyddade” kollegieblock är oerhört riskfull, tar lång tid och kostar mycket pengar.

Licensiering oerhört lockande

Betydligt bättre är att göra licensieringsaffärer där potentialen är större att snabbt bli lönsam samtidigt som riskerna är lägre. Genom ett avtal ger man en annan part rätten att använda patentet i sin produkter. Alltså någon annan som redan har produktionskunskaperna och distributionskanalerna, i det här fallet skolan KTH. Man underviker på det sättet alla kostnader för att ta fram produkter, distribution, hålla med support och liknande. Som ersättning från licenstagaren får man en licenspeng (royalty) för varje tillverkat exemplar som innehåller tekniken. Licenstagaren infogar funktionen i sina produkter, genom att använda befintliga resurser och får en fördel på marknaden. Genom att licenstagaren använder egna befintliga resurser är kostnaden för licenstagaren lägre än om patentägaren skulle försöka göra samma upplägg själv.

Hur stor royalty för patentägaren?

Den stora invändningen med licensaffärer brukar vara att den ekonomiska uppsidan är för liten, att ersättningen i form av royalty ofta är väldigt låg och att det ekonomiska incitamentet därmed inte finns. Lösningen på denna invändning är att du som patentägare måste har stenkoll på den värdekedja som du adresserar. Genom att ha koll på hur mycket värde som finns i varje steg i värdekedjan och hur mycket extra värde som dina unika funktioner ger en licenstagare så kan du enklare argumentera för ett högt royaltybelopp. Låga royaltybelopp beror av två saker, antingen är patentets unika fördelar inte tillräckligt värdefulla eller så har du inte tillräcklig koll på värdekedjan för att kunna övertyga licenstagaren om varför royaltybeloppet ska vara på en viss nivå.

Avslutningsvis konstaterar vi att det finns många intressanta aspekter, fördelar och risker med att göra licensieringsaffärer. Vi tycker det är ett spännande och ett underutvecklat affärsområde för svenska startups så vi lär återkomma med fler fallstudier här på Emerging101.

***

Whitelines AB grundades 2006 av innovatören Olof Hansson. Sedan september 2008 är riskkapitalbolaget KTH Chalmers Capital delägare. Bolaget omsatte 1,3 MSEK år 2007 och ligger för närvarande på plats 84 på emerginglistan.